Triennalen
Konstnärer
Tolv bilder på moln. Fotografier som ser ut att ha tagits på en flygresa, ovan molnen. Ovanpå bilderna finns ett raster. Ett otydligt lager information. Varje bild har ett namn. Häftiga stormar brukar få ett namn. Varannan får ett kvinnonamn, varannan ett mansnamn. Det är tolv stormar, tolv människor som lämnat jorden och rest vidare.
Vind är rörelse utan ansikte/Löv singlar med vindens hjälp ner mot marken/Jag hör det enskilda lövets låga prassel i vinden/Tillsamman blir lövens rörelser ett skälvande brus/Havets vågor böljar. En skog faller massivt/Sand som rör sig i vinden, genom lagren, flyttar sig av vibrationerna underifrån/Små kristaller av vatten och gas bildar formationer av moln/En varm kropp påverkar det frusna vattnet och rör sig mot botten/Du lägger något på is när motståndet inte går att hantera, stilla vind är vila/Tillvaron består av vibrationer och svängningar. Ljudvågorna finns vare sig jag ser, hör eller känner dem. De krockar med andra vågor och sprider sina mönster i tid efter tid. Sänker mikrofonen i vattnet. Blåsten är kraftig Tre meter under ytan hörs kluckande vågrörelser, spröda metalliska ljud och motorer. Ett eko från tillståndet vi befinner oss i, marken vi går på, vindens slit i trädkronorna ljudfrekvenser som pulserar under ytan från en underjordisk civilisation som bär vår framtid.
Lisa W Carlson bor i Härnösand. Hon är utbildad på Konstfack. Hon arbetar med video, ljud, film, foto, installation och performance.
